Vi förflyttar oss cirka 10 000 år tillbaka i tiden. Den senaste inlandsisen som täckt hela Skandinavien och långt ner i Europa har på grund av ett varmare klimat förskjutits upp mot Polen. Iskanten går nu ungefär över södra Dalarna. Smältvattnet har nu bildat ett väldigt hav, Baltiska issjön. Vid dagens Götavi är djupet cirka 125 meter. I väster är begränsningen Kilsbergen, åt öster är närmsta land nuvarande Uralbergen. Genom årtusenden tömdes Baltiska issjön och Yoldiahavet. Den tredje fasen i utvecklingen, Ancylussjön, banade väg genom Bälten och Öresund. Vattnet sjönk och Södermanland blev en jättelik skärgård. Närkeslätten började sticka upp ur det så kallade Litorinahavet, gränsen mellan hav och land i de trakter som berör oss följer i stort sett den lilla landsväg som går förbi Götavi mot Tysslinge och Nerikes Kil.

Hit kom de första människorna, jägare och fiskare, en del invandrade från söder, andra från bergen i väster. Såsmåningom blev de bofasta. Man bosatte sig nära vatten då det var ett sätt att kunna livnära sig. Närheten till vatten var även ett villkor för att kunna förflytta sig på ett smidigt sätt. I dagarna har man vid projekteringen av den nya vägsträckningen Örebro-Karlskoga, funnit boplatser samt boplatslämningar från 6-800 talet e.kr. på kullarna 200 meter söder om nuvarande Götavi. Varför flyttades byn? Blev den härjad? Blev den för trång? Eller var det någon annan orsak som gjorde att den övergavs. Det får vi aldrig veta, vi kan bara ana och spekulera.

Låt oss ta ett stort steg framåt i tiden. 1632 bestod Götavi av två hela kronohemman om vardera 12 örtugsland. Det ena åboddes av fjärdingsmannen Nils Svensson, det andra av åbon Anders. Nils Svensson friköpte sitt åbodda kronohemman för 24 specieriksdaler. Köpebrevet är undertecknat av Gustav II Adolfs svåger, pfazgreven Johan Casimir, att “till evärdelig tid att skattehemman:” Det friköpta hemmandet fick beteckningen Götavi I. Det andra hemmandet betecknat Götavi II förblev länge ett kronohemman. Från och med 1701 är hemmandet delat i två brukningsdelar, 1738 blir det tre brukningsdelar. Detta är vanligt förekommande på den här tiden vid arvsskiften. År 1804 sammanlades tvenne tredjedelar av den ursprungliga gården. Den återstående tredjedelen fanns kvar inom släkten till 1916 då Gustaf O-son Götlin sålde till en annan släkt. O-son Götlin var den ende av ägarna till Götavi som tagit namnet Götlin. Således den förste och siste Götlinaren i Götavi.